Har du något föreningsengagemang upptaget i ditt CV ?

Visste du att föreningsengagemang står högt i kurs hos svenska arbetsgivare? Krydda din resumé på nationen. Hör av dig till Förste kurator om du vill veta mer om hur du engagerar dig. 

 
Historia Utskrift E-post

Nationens historia

Enligt traditionen var det år 1639 som nitton av den laterala fläppjans landsmän insåg behovet av att hålla ihop under mer organiserade former och därför stiftade Västmanlands och Dala landskap, idag Västmanlands-Dala nation. Årtalet kan diskuteras, liksom motivet, men denna historia är den som präntat sig fast i landsmännens hjärtan och sedan länge betraktas som sann av de flesta.

För att på mest lättsammanfattliga och intensiva sätt redogöra för viktiga drag i nationens historia, har den populära märkesårsuppspaltningen brukats. Mycket nytta och nöje!

1639

  • Har vi ju redan pratat om; instiftandet! V-Dala får en egen kassa och egna stadgar. Anders Andersson från Sala och Johan Otto från Falun utses till kuratorer, det vill säga kassörer. Akademin tycker att nationer är sådär och förbjuder dem.

1647

  • Kuratorerna anser det vara lämligt att börja föra bok. Akademin tycker fortfarande att nationer är sådär. Förbudet kvarstår.

1663

  • Akademin bestämmer sig för att utnyttja nationerna till att hålla ordning på studenterna, istället för att förbjuda dem, och utser sålunda professorerna Olof Rudbeck och Johan Sundell till inspektorer för V-Dala.

1667

  • Akademin inser att det där med att utnyttja nationerna var en jättebra idé och gör medlemskap i V-Dala obligatoriskt för alla landsmän.

1680

  • Den första boken om V-Dalas historia produceras och får namnet Annales societatis Nationalis Studiosorum et Westmannia Dalekarliaque Upsaliae degentium.

1692

  • Nationen anser sig behöva föra protokoll över sina landskapssammankomster.

1694

  • Nationen håller sin sista stora fest inför 1700-talets tråk och tvång.

1695

  • Nationen anser det vara rimligt att göra nånting när de nu skulle sluta festa regelbundet, varför man sätter igång med de till akademin kopplade orationer och disputationer som sedan i 200 år kom att dominera nationslivet.

1703

  • Margareta Tersera instiftar nationens första stipendium.

1714

  • Kungens befallningshavande i Västmanlands hövdingedöme, baron Ludvig "Givmilde Ludvig" Fahlström, donerar en massa böcker till nationen. Dessa böcker anses numera ha utgjort grunden till nationens bibliotek.

1748

  • Nationen avskaffar de regler man dittills haft om att yngre medlemmar måste springa äldre medlemmars ärenden. För att kompensera förförlusten av arbetskraft anställdes en landskapsgosse för detta ändamål.

1754

  • Nationen inser vilken bra idé det vore att ha en vaktmästare istället för en landskapsgosse, och lagar efter läge.

1761

  • Seniorerna Gustav Anton Boudrie, Olof Rabenius och Per Niklas Christiernin hedras av nationen med gratis fortsatt medlemskap, en händelse som anses ha utgjort startskottet för nationens hedersledamotsskap.

1785

  • Gustav Adolf Schilling utses till att omhänderta biblioteket, en händelse som anses ha utgjort startskottet för bibliotekarieämbetet.

1816

  • Nationen övergår till att bara ha en kurator åt gången.

1823

  • Nationen tycker att en sammanslutning av sådan vikt och med ett så stort bibliotek borde ha ett eget hus att hålla till i, och inrättar därför en byggnadsfond.

1824

  • Nationen inser att dess förvaltning måste organiseras lite bättre, särskilt nu när det finns en byggnadsfond att ta hand om, varför en byggnadskommitté konstitueras.

1826

  • Nationen köper Lutgården av Uplands nation för 633 riksdaler 16 skilling banco. Det sägs att vi blev lurade eftersom Lutgården var ett träsk och att det var så den urgamla fejden med uplänningarna började.

1831

  • Ett nytt nationshus på Lutgården invigs med fest et gamman.

1832

  • Hovmarskalkinnan Montgomery på Ekerö skänker, i samband med 200-årsminnet av Hertigens av Västmanland död, en jättestor oljemålning, föreställande denne. Målningen blev genast lite av nationens grafiska profil och är så än idag.

1837

  • Landsmannen Johan Olof Wallin blir ärkebiskop. Nationen hyllar prelaten ifråga genom att låta sin huspoet Carl Wilhelm Böttiger skriva en dikt åt honom. Detta berör Wallin så till den grad, att han skriver Westmanno-Dala sång, som än idag är vår nationalsång, samt startar traditionen att hålla högtidslandskap genom att instifta nationens första premium.

1840

  • Nationen ansåg att en organisation av sådana mått, som till och med hade en egen stadsgård, borde ha en ordförande och en kassör istället för en som var både och. Därvid delades kuratelet i ett första kuratel och ett andra kuratel.

1843

  • Nationen får sin första fana.

1855

  • Nationen bestämmer sig för att styra upp sina fester, antar klubbstadgar och väljer landsmännen Tengman och Nordeman till sina första klubbmästare.

1857

  • Bibliotekskommissionen, sedermera biblioteksutskottet, inrättas och övertar bokinköpsärendena från seniorskonventet.

1866

  • Dalpelle kommer.

1869

  • Nationen skaffar sig nya stadgar, i vilka orations- och disputationstvånget från 1695 avskaffas och byggnadskommittén, på grund av ansvar utökat även till annan förvaltning, byter namn till förvaltningsutskottet.

1870

  • Nationen håller sin första sångarfärd till hembygden för att samla in pengar till nationshusets förvaltning.

1873

  • Landsmålsföreningen.

1883

  • Arvingarna till hedersledamöterna Hans och Carl Thomas Järta donerar en stor del av de berömda herrarnas privata bibliotek till nationen, en händelse som varit avgörande för nationens goda namn inom biblioteksvärlden.

1888

  • Lilly Bergstrand och Lydia Wahlstöm blir de första landsmaninnorna att ansluta sig till nationen.

1890

  • Nationen upptäcker att dess grav börjar bli full, varför ny införskaffas och en vård införskaffas till den gamla.

1898

  • Inspektor Wilhelm Erik Svedelius gravsätts i den nya nationsgraven, varvid en jättestor vård, prydd av Svedelii byst, reses på platsen.

1906

  • Nationens porträttkalalog utges för första gången.

1908

  • Carl Larsson skänker nationen kartongen till sin fresk "Gustaf Wasas intåg i Stockholm".

1912

  • Nationen håller sin första spexturné till hembygden, med "Erik XIV" och "Cleopatra" på agendan.

1915

  • Nationshuset invigs efter en större ombyggnad. I samband med detta ges en festskrift ut.

1920

  • Hedersledamoten Anders Zorn tycker det är jobbigt att uplänningar ser på när han uträttar sina behov mot deras trädgård, varför en mur uppförs kring Lutgården på hans bekostnad.

1921

  • Nationen får sin första egna sångbok.

1922

  • Nationen anser att förvaltningen kräver större en organisation, varför Rudolf Andersson väljs till dess förste skattmästare.

1924

  • Beredningsutskottet konstitueras.

1928

  • Första delen av nationens skriftserie ges ut på initiativ av äldre landsmän.
  • Nationen anser sig behöva styra upp sina fester ännu mer, varför dess första klubbmästarinna utses.

1930

  • Spexet "Frithiof och Ingeborg" framförs för första gången.

1931

  • Nils Sjögrens staty av Finn Malmgren avtäcks.

1945

  • Nationens 300-årsjubileum firas i Rikssalen, Uppsala slott, på gurnd av kriget sex år försenat.

1949

  • Nationen anser sig inte behöva en kommitté för varje universitet utbytesstudenter hämtas från, varför kommittéerna går samman och bildar internationella kommittén, sedermera internationella utskottet.

1951

  • Stiftelsen Västmanlands-Dala Studenthem grundas. Den förvärvar två tomter vid Övre Slottsgatan som dock beläggs med byggnadsförbud.

1956

  • Den första offentliga debatten om nationens kris hålls. Nationen skall locka aktiva till sig med en televisionsapparat. För att finansiera denna skall en ovanlig fest - Stora stöten - hållas, där en rutschbana lånad av parkförvaltningen ersätter den vanliga entrén. I salen dansas det så att ytlacken på Gustav II Adolfs portträtt smälter, så målningen måste skickas till konservator. Istället för att använda intäkterna till en TV skänks de till Ungerns flyktingar. En TV inköps senare med medel från mer konventionella tillställningar.

1959

  • Nationens bostadsområde Triangeln invigs.

1960

  • Anders H Pers blir nationens första tidningsredaktör och startar utgivningen av Landskapsposten.
  • ab Kruthornen bildas på initiativ av Håkan Gezelius.

1961

  • Spexet "Gustaf den Adolf" håller premiär.
  • Alvar Aalto tillfrågas om han vill rita det nya nationshuset
  • Nationens bostadsområde på Svartmangatan invigs.
  • Nationens stråkorkester, nuvarande Spelmanslaget, bildas.
Här berättar Alvar Aalto om V-Dalas nya hus (från SVTplay)

1964

  • Den 6 april påbörjas rivningen av nationhuset.
  • Den 19 november håller nationen taklagsfest hos smålänningarna.

1965

  • I samband med införskaffandet av nytt nationshus väljs Curt Nyström till nationens förste barmästare. Den 3 september invigs det nya nationshuset.

1967

  • Letta Gardet bildas.

1968

  • Nationsrally anordnas för första gången.

1971

  • Det slumpar sig som så att V-Dala råkar få Ofvandahls en dag när övriga inkomster var rätt små - som en högre slags försyn, som en kringla ifrån skyn. Vi har sålt det nu men det var kul ändå.

1972

  • V-Dala salongskör, sedermera V-Dalakören, bildas.

1975

  • Nationen tvingas, av ekonomiska skäl, genomföra en större omorganisation, varvid stadgarna sätts ur spel, en anställd verkställande direktör - sedermera ekonomi- och fastighetschefen - ersätter Andre kurator i egenskap av nationens kassör och nationshusets förvaltare, Andre kurator istället blir chef över nationens nöjesverksamhet, klubbmästaren ersätts av ett tredje kuratel och bibliotekariatet slutar vara heltidsarvoderat.

1976

  • Nationen kommer på fötter igen, efter sin största ekonomiska kris någonsin.

1978

  • Den 16 maj antas nya stadgar, författade av avgångne Förste kurator Bo Aulin, i vilka den nuvarande organisationen med styrelse, nämnder och utskott fastslå, tredje kurator återgår till att tituleras klubbmästare och Andre kurator får en väldefinierad uppgift som chef för den så kallade programverksamheten, det vill säga nationens nöjesarrangemang.

1980-1981

  • Den öppna pelarsalen under salsbyggnaden byggs igen för att ge plats åt hyresgäster.

1989

  • Nationen firar 350-årsjubileum med bal på slottet och jubileumsuppsättning av "Gustav den Adolf".

1990 

  • Två landsmän hissar V-Dalas fana i uplänningarnas flaggstång.

1991

  • Kulturklubben bildas.

1993

  • Nationens sommarrestaurang Taket invigs på den nyanlagda takterassen.
  • Bostadsstiftelsen börjar hyra hus på Döbelnsgatan av Landstiget.

1995

  • Sommarting i Idre med därpå följande marsch, V-Dalamarschen kallad, till Uppsala. Marschen får till följd att insamlingen till Harald Riesenfelds fond för renovering av nationshuset tar fart bland hembygdskommuner, landsting, länsstyrelser och företag.

1996

  • Informationsverksamheten omorganiseras: vi får en egen hemsida och informationssekretariatet inrättas, med Gustaf Brandberg som förste innehavare.
 
Bli medlem via Uppsalastudent.com

Här finns vi

 018-133 133

Västmanlands-Dala nation
S:t Larsgatan 13
753 11 Uppsala

Kontakta oss
Öppettider

nationsbibliotek-se.png

Gammal student?

För dig som vill minnas 

Verktyg

  • Swedish
  • English
        Decrease font size Default font size Increase font size

Administration






Glömt ditt lösenord?

www.v-dala.se
V-Dala.se